lördag 8 maj 2010

You're still my friend, it's impossible to hate you...

Alltså, jag vet inte varför. Men jag känner mig glad. För första gången på, åh jag vet inte. Några veckor! Och jag ler. Helt utan anledning. Nog för att det säkert kommer gå över snart, men åh! Vad bra det känns just nu iaf. Tror det beror på peppmusiken jag lyssnar på. OCH att mamma kom hem med kakor, choklad, pizza, chips OSV hahahah nu ska jag bli tjock

<3

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar